Carin Castegren

Carin Castengren's painting exists in a harmonious relationship between the artist and the image. After the initial choice of method and materials, the work radiates with confidence, reflecting a trust that the image will evolve on its own. The artist's role, then, becomes one of observation and documentation, following the image's unfolding rather than directing it.

—

Carin Castengrens måleri vilar i ett samförstånd mellan henne och bilden. Efter det första anslaget som anger metod och material är allt vibrerande förtroende, en tillit till att bilden finner sin egen väg, och att konstnärens roll är att följa och nedteckna den.

Cornelia Hermansson

Hermansson approaches her painting with an intuitive process, allowing forms to emerge naturally as the work progresses, rather than from a set plan. She navigates between two opposing forces: the familiar, or what is recognized, and the unknown, or what has yet to be discovered. In her art, she seeks to find a balance where both the known and the unknown come together to influence and shape the final piece.

—

Hermansson arbetar intuitivt i sitt måleri, där former som inte var förutbestämda växer fram under skapandets gång. Hon navigerar mellan två parametrar: igenkännandet, det som är bekant, och det okända, det som är oupptäckt. I sin konst söker hon en balans mellan dessa två aspekter, där både det kända och okända samspelar och formar verket.

Anton Kai

In his work Anton Kai approach the unconscious through what you could call photographic parapraxis or visual slips of the tongue. This is an attempt to understand both photography and psychonalysis as mediums and language. In the works you will often find recurrent themes such as the autobiografical, identity, repetitions and artistic appropriation.

Amanda Moberg

Amanda Moberg uses fabric as a medium to explore processes of transformation and destruction. Her works evoke a sense of being in an ongoing, ambiguous state, where surfaces, structures, and orders are in constant flux. The woven texture can be interpreted as an abstraction of nature’s conditions, while simultaneously serving as a fundamental organizing principle of human thought and our perception of the world. Therefore, the fabric should not be viewed solely as an object, but rather as a symbol. Through narrative and gesture, Moberg’s works open up a poetic space of connections, inviting a careful observation that can reveal hidden aspects of our time.

—

Med väv som teknik undersöker Amanda Moberg stadier av omformning och förstörelse. Verken kan upplevas som lämnade i ett tvetydigt förlopp där ytor, strukturer och ordningar befinner sig i förändring. Den vävda ytan kan liknas vid en abstraktion av naturens villkor, men är på samma gång en ordnande princip som tycks vara grundläggande för det mänskliga tänkandet och vår förståelse av världen. Väven ska därför inte ses som ett objekt utan i första hand som ett tecken. Genom berättelser och gester breder verken ut sig till en poetisk värld av förbindelser som tillsammans med en uppmärksam blick kan hjälpa oss att peka på svårupptäckta aspekter av vår egen tid.

Kristyan Nicholson

Kristyan Nicholson’s work uses worn, salvaged objects that carry traumas of their own historicity. These items, shaped by past experiences, capture moments and unseen forces in our daily lives. Through his sculptural installations, Kristyan invites viewers to connect with more than what is visible, transforming the ordinary into reflections of absence, presence, and overlooked interactions, bringing forward the charm of novelty in the everyday. 

Alice Indi Ryne

Alice Indi Ryne approaches the experience of standing at the edge of what we can know, see, remember, and understand through her films, videos, and installations. With a playful balance of dark seriousness and unexpected humor, Ryne creates cinematic scenes that pull viewers in. These scenes either stem from her filmed works or are physically constructed within the exhibition space itself, inviting the audience to step into them. By doing so, viewers are encouraged to immerse themselves more fully, engaging with the artwork on a deeper, more literal level.

-

Alice Indi Ryne vill med sina filmer, videor och installationer närma sig upplevelsen av att stå på gränsen för vad vi kan veta, se, minnas och förstå. I en lekfull balansgång mellan det nattsvarta allvaret och en överraskande humor skapar Ryne filmiska scener för betraktaren att sugas in i. Dessa scener är antingen beståndsdelar i hennes filmade verk eller rent fysiskt uppbyggda i själva utställningsrummet, väntande på att betraktaren även mer bokstavligen ska kliva in i och därmed förverkliga dem.