1.5 - 22.5
Maria Jacobson
Helen Haskakis
Mads Kristian Frøslev
Anna Andersson
Mads Kristian Frøslev
Mads Kristian Frøslev´s konstnärliga praktik är centrerad i tidsbaserade medier som video, ljud och musik i förhållande till installation och rymd. Han är intresserad av - och utforskar hur - dessa medier påverkar varandra och hur de påverkar betraktarens känslor, minnen och kroppsliga upplevelser. Frøslev komponerar bild- och ljudmaterial - eller separerar det - i rymliga konstruktioner och dekonstruktioner, och med detta försöker han utforska gränsen mellan det spektakulära, illusionistiska, berättande och det rymliga, formella, materialet. När är man medveten om materialet i dessa medier - till exempel ljud som kommer från en högtalare - eller filmbilder på en skärm, producerad av - till exempel - en kameraman, ett team av skådespelare på en specifik plats; och när försvinner man som betraktare in i ett film- eller hörselrum skapat av dessa element och som kan öppna upp ett fält av omedvetna upplevelser, personliga föreningar och samhälleliga, kulturella konnotationer i betraktarens medvetenhet. Denna undersökning innehåller subtila men viktiga frågor om de förväntningar som dessa medier har i ett kulturellt och historiskt sammanhang. I Östra Karup visas ett nytt ljudverk där vi också ska ha en soffgrupp som lånats in från Kungliga teatern i Köpenhamn.
Mads Kristian Frøslev är född 1991 i Silkeborg, bor och arbetar i Berlin. Har en MFA från Malmö Konsthögskola men har också studerat i New York. Han samarbetar med musiker och performancekonstnärer. Visade ett stort verk MELODRAMA i sin avgångsutställning med musik, film och ljud.
Maria Jacobson
I Maria Jacobsons konst undersöker hon gränslandet mellan abstrakta former och symboler. Hon är intresserad av meningsskapande genom objekt och hon repeterar ofta samma former i olika arbeten och medium för att undersöka en visuell logik. Formerna representerar inte en specifik idé eller symbolik utan hennes intresse ligger i betraktarens strävan att förstå och hitta mening i objekt och form. Maria tar inspiration av såväl kulturella monument och äldre symboler som nutida semiotik och kulturyttringar vars estetik och kulturella betydelser oftast genomgår en snabbare transformation genom spridning via medier. Inför utställningen på Galleri Arnstedt har hon arbetat med tre träskulpturer i en installation.
Maria Jacobson är född 1991, har en masterexamen från Malmö konsthögskola och en kandidatexamen från Konsthögskolan i Bergen. Hon bor och arbetar i Malmö och har sedan examen erhållit Edstrandska stiftelsens stipendium och haft utställning på Galleri CC och Digitaliseum i Malmö.
Helen Haskakis
De senaste åren har Helen Haskakis arbetat med målningar föreställandes det hon kallar för rötter, trådar, snår eller bara vegetation. Det är ett processbaserat motiv, på förhand obestämt. Istället växer målningarna fram under tiden hon målar, det sker alltid simultant på flera dukar och under långt tid. Genom att applicera och skrapa bort färg nästan korrigerar hon sig fram till motiven. De tre stora målningar i utställningen är en sorts väv, ett nätverk av organismer som rör sig in och ut ut varandra, in och ut ur ljuset. En fortsättning på verken Haskakis visade på sin masterutställning Penumbra (2020). Men nu har färgväven vuxit och svällt ut över hela dukens yta.
Helen Haskakis (1992) är född i Luleå men bor och arbetar i Malmö. Hon erhöll sin masterexamen 2020 från konsthögskolan i Malmö där hon också tog sin kandidatexamen. Grupputställningar i urval inkluderar ORIGO, Krognoshuset, Lund (2016), Den Mjuka Vägen, DnD Int. i samarbete med PLX, Malmö (2018), BESTSELLER, curated by pro tempore.art, Galleri Bo Bjerggard Köpenhamn (2019) och Edstrandska stiftelsens stipendiater, galleri KHM, Malmö (2020).
Anna Andersson
Att arbeta med skulptur är för mig att befinna mig i en tänkande process som inte kan nå ett slut eller vara praktisk. Med mitt arbete försöker jag stå i kontakt till en kunskapens gräns genom att tillåta mig själv att inte helt veta var processen leder och låta arbetet styra riktningen, igenom mig.
Jag är intresserad av rörelsen och spänningen inom och mellan objekt som uppstår ur och igenom varandra - inte som en orsak och verkan, utan mer som en vävande relation, en relation där det inte går av avgöra var det ena börjar eller slutar - av minnen, sinnesintryck och betraktare. Jag tror på att skulpturerna bär på en inneboende riktning och mening och därav en potentialitet, som får liv när de står i relation till ett subjekt. Betraktaren ser på skulpturen men skulpturen ser samtidigt tillbaka på betraktaren.
Jag arbetar ofta med repetition och som jag ser det, olika variationer av samma skulptur, som testar att vara på olika sätt, genom olika situationer, nyanser, material eller arbetsmetoder. Skulpturen blir en avbild av tankefragment genom handling, och ur denna processen strävar jag efter att mina arbeten ska få en egen inre logik, som har en egen tidslighet och rytm i liknelse med det poetiska språket. Meningen uppstår i mellanrummet och bandet sinsemellan.
Relationen mellan det yttre (inre) och det inre (yttre) är en central del i mitt arbete - och genom att arbeta både med det distanstagande abstrakta och det närliggande situationsunika försöker jag nå en punkt där mening bryts ner och samtidigt byggs upp, där någonting binds samman men även skiljs åt. Drivkraften i mitt arbete är alltid att försöka komma närmre någonting, samtidigt som jag i detta närhetssökande vet att detta det, alltid är outtömligt.
Anna Andersson är född 1989 och bor och arbetar i Malmö. MFA från Malmö Konsthögskola 2020, bl.a deltagit i utställning på Bonniers Konsthall 2020.
