Inez Jönsson 
27.5 - 17.6 2023

SOL ÖVER DITT MINNE

ett fiskben har fastnat i halsen. hon känner efter med fingret. svärdet under huden. det är dödens avundsjuka på lyckan som lagt sig till rätta. tung stjärna. längst fram på gondolen: en siamesisk galjonsfigur. de nyårssvarta tvillingtornen. botten av poolen. tusentals kryss. det flytande fältet: flaskorna med T-röd utanför macken. spindelnätet uppspänt i spritriket. tänk att plattas ut som en juicekartong tänk att få leva i 2-D

en glitch en släpande sirapstung dagdrömsglitch, hon kan inte minnas vilken fisk det var hon åt. måste radera alla bilder. slänga hårddisken i poolen. knyta ihop säcken. ut med den. hon är inte där. går in. lägger sig på sängen. reser sig. tillbaka ut. sliter upp säcken. plockar upp hårddisken. tar med den. in igen. slit upp som saxen i VHS-kassetten. hugg. hon schamponerade hennes hår i duschen i mörkret i gud i mörkret i duschen i gud i mörkret i mörkret i gud i duschen. hennes via Dolorosa: väntan. korsfäst på sängen solkatterna i taket

vattnet i mörkret

iklädd sin kimono och hur många dagar har det gått. hon följer prickarna i tyget men tappar bort sig snart. börjar om från början. inte som att hon räknar dagarna men. nittionio. sängen konsumerar kroppen. lakanen låter de små munnarna jobba, skytteln glider, remmarna spänns. gör sig ren i poolen. ett plåster flyter på den turkosa ytan. ett par plåster i kors över halsen. hon äter ingenting förrän kvällen kommer. stående i köket slukar hon de mörka frukterna, rödvit och vit rinner saften förbi fiskbenet, droppar hakan rinner halsen fuktar kimonon, händerna hennes händer som flätade håret - sol över ditt minne.

så - sol över ditt minne

klängväxter runt en vit trappa i mitten av rummet. bäddar – fuchsior anemoner nycklar, det klara leendet som ostron pommes frites dulce de leche. uppför trappan, där det är ljusare. nyslaget hö utspritt över de målade planken, doften av gräs hon är säker. hon såg solgudens falkhuvud.  men inte bara ytan, utan också öppningen och världen bakom under, kniven skär upp bassängens botten – munnen sluter sig. rymden mellan tänderna

sedan natt igen

den dödas initialer är skrivna på konfekten med tjock, svart glasyr. spindelns hårda leder. ligger på rygg, river loss strimlor och strån av luft. stäng ner youtube, skärmsläckaren kryper i ansiktet. ute bland de fuktiga rabarberbladen. sliter isär de syrliga skaften, låter trådarna virvla runt sina fingrar, tuggar på dem, hur de fastnar mellan tänderna. krysset på kartan. hon såg sin mor i spegeln för ett ögonblick

till vävstolen. händerna väver. kroppen sover. hjärtat vakar. kroppen väver. hjärtat sover. benet finner sin väg upp ur halsen. ligger blankt och trådsmalt i handfatet och hon möter morgonen naken.

dagen är dockskåpsblå. ljuset fängslas i varpen, där bilderna föds. de svävar sträckta, med ansiktena vända mot solen.

Inez Jönsson (f. 1989) bor och arbetar i Stockholm. Hon har en MFA från Kungl. Konsthögskolan. Hon har tidigare visat sina verk på bland annat Gallery Belenius, Fullersta gård, Chart ART Fair, Market Art Fair och Svenska Ambassaden i Tokyo. Hon har blivit tilldelad ett flertal stipendium, bland annat Bærtlingstipendiet 2021 och Vera och Göran Agnekils stipendium för unga konstnärer 2020. Inez Jönsson finns representerad i både privata och offentliga samlingar så som på Norrköpings konstmuseum och Ståhl Collection.
Poeten David Janouch har skrivit en text som går i dialog med verken som visas i utställningen.